Kandidatutlåtande

Jag visste att Danmark var ett ställe där jag kunde tänka mig att bo

Professionell bakgrund

Justine Hénonin har en Master i Science & Technology med en specialisering i hydroinformatik & vatteningenjörs-arbete. Hon är utbildad på Université de Nice-Sophia Antipolis i Frankrike. Hon har jobbat i åtta år för Dansk Hydro Institut (DHI). Hon är nu anställd hos Vandcenter Syd i Odense med specialisering i hydromodellering och hydraulik i stadsområden.

Resan till Danmark

De flesta franska ingenjörer ska igenom en praktikperiod och jag kom in hos den franska DHI-filialen som praktikant. Medan jag jobbade där blev jag erbjuden ett heltidsjobb och jag tackade ja med det samma.

Jag reste en del med jobbet under de nästa åren och varje år tillbringade jag längre perioder på vårt huvudkontor i Danmark. Från mitt första besök i landet visste jag att Danmark var ett ställe där jag kunde tänka mig att bo.

Efter fyra år hos DHI frågade de mig om jag var intresserad av att skriva en ph.d. hos dem och jag sade: ”Absolut – så länge det är i Danmark”, och det var på det viset jag flyttade till Köpenhamn.

I fjol kontaktades jag av Capax, som frågade mig om jag skulle vara intresserad av att jobba hos Vandcenter Syd. Jag har förut blivit kontaktad av rekryteringbyråer, men har alltid sagt nej tack med det samma. Den här gången lät jobbet riktigt intressant och de var mycket vänliga och hjälpsamma i förhållande till helheten, så det slutade med att jag tackade ja till en intervju och fick jobbet.

Jag jobbar primärt med vattenfördelning och kloaksystem så jag använder mycket av min tid på hydrauliska beräkningar samt modellering-, underhåll- och konstruktion av komplexa hydro-system såsom exempelvis avlopp. Liksom det nog är tillfället för de flesta ingenjörer så tycker jag det är roligt att jobba inom en bransch som definieras av naturvetenskapen och jag tycker om att mitt jobb har fokus på att hjälpa andra människor.

De fleste franske ingeniører skal igennem et praktikophold og jeg kom ind hos den fransk DHI-filial som praktikant. Mens jeg var der, blev jeg tilbudt et fuldtidsjob, og jeg sagde ja med det samme.

Jeg rejste en hel del med arbejdet i løbet af de næste år, og tilbragte hvert år længere perioder på vores hovedkontoret i Danmark. Fra mit første besøg i landet, vidste jeg, at Danmark var et sted, hvor jeg kunne se mig selv bo.

Efter fire år hos DHI spurgte de mig, om jeg var interesseret i at skrive en ph.d. hos dem, og jeg sagde: ”Bestemt – så længe det er i Danmark,” og det var sådan, jeg endte med at flytte til København.

Sidste år blev jeg kontaktet af Capax, der spurgte mig, om jeg ville være interesseret i at arbejde for Vandcenter Syd. Jeg er før blevet kontaktet af rekrutteringsbureauer, men har altid sagt nej tak med det samme. Denne gang lød jobbet dog rigtig interessant, og de var meget venlige og imødekommende i forhold til det hele, så jeg endte med at sige ja til et interview og fik jobbet.

Jeg arbejder primært med vandfordeling og kloaksystemer, så jeg bruger meget af min tid på hydrauliske beregninger, samt modellering -, vedligeholdelse – og konstruktion af komplekse hydro-systemer som eksempelvis kloakker. Som det nok er tilfældet for de fleste ingeniører, nyder jeg at arbejde inden for et felt, der er defineret af naturvidenskaberne, og jeg kan lide, at mit job har fokus på at hjælpe andre mennesker.

Mötet med de varma danskarna

Jag tror att både utlänningar och danskarna själva tänker på danskar som kalla och lite svåra att närma sig, men efter min erfarenhet är det inte nödvändigtvis sant.

Jag jobbade för danska DHI i Frankrike, men vår arbetskultur var ganska fransk. Den kännetecknas av en mindre avslappnad kultur än den i Danmark, och det finns en mycket fastare hierarki. Du har längre arbetsdagar och man förväntar att du gör allt vad du kan för att klättra upp på karriärstegen – och det är på så vis du ofta vinner respekt.

Jag kan inte uttala mig om alla danska företag, men där jag jobbar nu, samt DHI i Danmark, är man mycket mer avslappnade och öppna. Respekt är något som du gör dig förtjänt av genom ditt projektarbete, och den baserar sig på förtjänst – på det du rent faktiskt presterar. Vi har också en mycket plattare hierarki i Danmark.

Alla vet att man kysser varandra på kinden när man träffas i Frankrike. Folk tror ofta att det betyder att man står varandra mycket nära. Verkligheten är emellertid att det är kind mot kind. När folk träffas i Danmark ger de ofta varandra en kram – och det är hela kroppen. Jag kommer ihåg den första gången jag var i Danmark och fick en jättekram av en kollega dagen innan jag skulle tillbaka till Frankrike. Jag blev först lite överraskad och försäkrade henne att jag inte var döende och att jag snart kom tillbaka. Jag tror inte att man kan kalla ett folk för kalla som kramar om varandra på det sättet på en arbetsplats.

Å andra sidan tar det längre tid att få nya vänner i Danmark än i Frankrike. Man blir inte vänner med en dansk över en drink eller två – det tar veckor och månader innan du blir hembjuden till dem. En dansk berättade för mig att många danskar möter deras bästa vänner tidigt i livet, och ofta inte känner behov av att tillfoga fler nära vänner på listan. Jag vet inte om det är en övergeneralisering, men om jag skulle peka finger åt danskarna så kan de vara lite stamfolks-liknande och konservativa – både som grupper av vänner och som nation. Ett bra exempel på detta är julfesterna. Du håller en med dina vänner, en med din familj, en med familjevännerna, den på arbetsplatsen, och så vidare…., och menyn är precis den samma varje gång! Det skulle aldrig fungera i Frankrike….

Totalt sett har min tid i Danmark varit fantastisk. Folk är vänliga och jag älskar att bo i Köpenhamn. Jag tycker att staden har en perfekt storlek för en huvudstad och jag älskar cykelkulturen.

Det enda problemet är språket. Jag minns första gången jag kom till Köpenhamn och försökte tala om för en bussförare på så många olika sätt jag kunde komma på, att jag skulle till ”Hørsholm”. Oavsett vad jag försökte så tittade han bara undrande på mig. Man kunde faktisk säga, att det var ren tur att jag hamnade där jag skulle.